"En kapten lånar aldrig ut sin båt"

Nedan kan ni läsa intervjun med vår nya deltagare.

Johanna kommer ursprungligen från Sandviken. Eftersom jag inte är någon haj på geografi hade jag som alternativ att fråga min far, som är mer kunnig på att hitta städer än till diskmaskinen. Sandviken är en tätort i Gävleborgs län, med bl.a fint vatten för fiske och karlar.


Vem är du och vad gör du när du inte spelar innebandy?
När jag inte spelar innebandy pluggar jag på programmet logistics service management på Campus Helsingborg. Det är svårt att beskriva mig med få ord men skulle säga att oftast är jag sprallig och vill göra saker men jag har mina lugna stunder.


Hur är du som person utanför planen?
Glad, positiv tjej som gillar att skratta och ha kul.


Vad har du fått för intryck av tjejerna i laget förutom den goa skånskan?
Haha älskar skånskan! Ett härligt gäng som är öppen och välkomnar alla!


Vilka är dina starkaste egenskaper på planen?
Skulle säga min snabbhet och spelförståelse men känner mig fortfarande ringrostig.



Vad har du för förväntningar på dig och laget inför denna säsongen?
Mina förväntningar på mig själv är att bli den innebandyspelaren jag var för 2 års sedan och tillsammans med laget jobba oss uppåt i tabellen.


Vilka förebilder har inspirerat ditt spel?
En tränare jag hade i 3 säsonger hemma i Sandviken, det var då jag utvecklades som mest.


Måns är väldigt förtjust i både Rögle och HIF men ingen vet varför. Har du någon annan sport du följer slaviskt?
Nja det kan man inte säga med att kolla på hockey, dvs. när Brynäs IF spelar hemma på Gavlerinken ligger mig varmt om hjärtat, speciellt med sällskap av min pappa.


På Lördag möter vi IBK Finn. Vad har du för spontana tankar?
Har ingen koll på IBK Finn men såg att det ligger precis över oss i tabellen med samma poäng, allstå är det kross som gäller!


 Jag skulle vilja säga att du alltid går all in på match, inte så olikt lagfesten senast. Vad har Finn att förvänta sig av dig?
Jag kommer att sätta mer fart under fötterna och vara hårdare men schysst i närkamperna.


Vem i laget skulle du helst vilja ta med dig till en öde ö och varför?
Är nog ganska förutsägbart mitt svar… men såklart skulle jag välja Hanna Johansson. Personen som känner mig bäst i laget i Skåne samt så har vi har en likadan humor. Viktigaste är att kunna ha kul och roa varandra på en öde ö!


Vem skulle du aldrig låta dig själv bli sminkad av?
Gunilla Persson


Vem skulle du aldrig låna ut din motorbåt till?
En kapten lånar aldrig ut sin båt.

Gametime!!

Gametime!!

Var går gränsen?

Oerhört tung förlust mot Engelholm i onsdags. Vi var det bättre laget större delen av matchen. Skapade flest chanser, sköt klart flest skott på mål och hade full koll på matchen länge. Bortalagets 2-3 reducering i början på tredje fick oss att känna att vi hade allt att förlora i stället för allt att vinna. Blir man det minsta passiv i innebandy så vänder

det ofta snabbt. Det ser man varje vecka inte minst i vår högsta liga. Lär vi oss då någonting av detta? Ja självklart gör vi det och framförallt tar vi med oss allt bra vi gjorde under matchen. 

Nu åter till rubriken. Var går gränsen? 

Är det som ledare okej att skrika "döda" i närkamperna? Är det okej att håna det andra lagets tränare efter ett mål? 

Spelar det någon roll hur man bär sig åt när man är tränare för Skånelaget och representerar Skånsk innebandy?

Känns det bra att spelare i FCH eller andra unga tjejer representerar Skånes innebandyförbund och spelar för samma ledare som skriker "döda" när dom möts i en seriematch som är väldigt viktig för bägge lagen men är den så viktig?

Är jag en dålig förlorare för att jag tar upp detta efter säsongens tyngsta förlust? 

Ja jag är en extremt dålig förlorare. 

Hade jag tagit upp detta även om vi vunnit?

JA

Gametime!!!