O
Då var det dags att lära känna Cornelia Scott lite bättre.
Min egen topp tre-ranking på dom bästa spelarna i vår serie förra säsongen såg ut så här:
1 Amanda Pommer Åstorp. Komplett back som alltid håller en grymt hög nivå.
2 Anna Gunnarsson Röke. Bulldozer som kör över allt som står i hennes väg.
3 Anna Johansson Åstorp. Stenhård i kroppen går hon alltid rakt på mål.
Den gemensamma nämnaren på dom två översta tjejerna är att dom bägge har spelat med Cornelia i Engelholm. När det gäller deras meriter är dom dock inte i närheten av vårt tyngsta nyförvärv. Kanske lite taskigt att sätta för mycket press på henne men tror Simpa kan intyga att det finns en viss kvalité, bland annat i avsluten som vi kommer att ha nytta av. Känns väldigt bra att hon dessutom redan har kommit in i gruppen på bästa sätt och är uppskattad i omklädningsrummet och givetvis på planen. Lite värre är det med förmågan att hitta till alla dom olika hallarna i Helsingborg men vi jobbar hårt med den biten😃
Vi passar på att lysna på dagens huvudperson:
Hur känns det att tillhöra FCH och ha 5 minuter till hallen? Du har väl pendlat en del dom sista säsongerna?
Ja, tidigare har jag alltid varit tvungen att ta mig med bil till träningen. Innan körkortstiden ställde min underbara familj upp och körde mig till varje träning.
Så det känns väldigt skönt att numera ha möjlighet att gå eller cykla till träningen.
Att tillhöra FCH känns ännu bättre :-)
Du har varit runt en hel hel t. ex i Schweiz och Varberg. Vad är hemma för dig egentligen?
Hemma för mig kommer alltid att vara The Rock, Klippan, där jag är född och uppvuxen. Det är något jag verkligen insett med tiden när jag farit och flängt. Måste dock påpeka att jag trivts på alla ställen jag bott på.
Berätta hur det var att spela innebandy och leva i Schweiz. Jag älskar miljön därnere.
Jag älskar också miljön där. Naturen är helt underbar(!) och schweizarna är väldigt artiga och trevliga.
Innebandyn i Schweiz är snarlik innebandyn i Sverige. Dock är det mer individuellt i Schweiz, vilket var en utmaning för mig när jag flyttade ner.
Du har berättat för mig att stämningen i Engelholm var något alldeles extra när ni spelade i Elitserien. Hur skapar man den lagmoralen som ni hade då?
På den tiden pluggade nästan alla i laget vilket gav mer tid över för innebandy. Vi i princip levde för innebandyn. Vi andades innebandy. En matchhelg kunde innebära att vi åkte torsdag och kom hem sent söndag efter två tuffa matcher. Vi åkte land och rike runt (tom hela vägen upp till Boden, haha). Vi var som ett gäng systrar. När vi väl var spellediga en helg så tyckte nog vännerna utanför innebandyn att man skulle träffa dom men det slutade alltid med att vi i laget träffades ändå. Vi var bästa vänner och vi alla älskade att spela innebandy. Elitserietiden var som ett stort äventyr!
Tanken är att du ska få en offensivare roll än du har haft tidigare. Hur känns det?
Det känns jätteroligt! Det kommer bli en rejäl utmaning vilket jag ser fram emot.
Du har väl aldrig spelat i Div 2, blir det stor skillnad mot dom högre divisionerna tror du?
Jag är helt säker på att det kommer vara stor skillnad - och jobbigare. Ju högre upp i divisionerna man kommer desto mer jobbar bollen. I div 2 får benen och fötterna jobba mer.
Du som flyger nästan varje dag. Har du några tips till mig och Emilia så vi kan slappna av och slipper bli mobbade när vi ska till Prag nästa gång för att vi är lite skraja för att flyga?
Vi som Cabin Crew uppskattar att man talar om att man tycker det är jobbigt att flyga. Vi kan då stötta den personen lite extra.
Ni behöver inte vara oroliga, ner kommer man alltid ;-)
Så var det den viktigaste frågan kvar. Ingen har väl kunnat missa att det är en tjej från Helsingborg med i Paradise Hotel som heter Scott. Kan vi få en kommentar till det?
Ja det ...... knast kncxdd.
Hallå, e du kvar?
Klick
Jaha där bröts det tydligen, det blir ingen kommentar på den frågan idag tyvärr....😃
